På 1970-talet visste vetenskapen till 100% vad universum bestod av. Idag har det fått reducerats ned till endast 4%. Ju mer kunskap vi får desto mer förstår vi att verkligheten är mer komplex än vad vi trott.

---

Nya upptäckter

Här nedan får du exempel på den moderna vetenskapens upptäckter som vänt upp och ner på tidigare kunskaper om verkligheten.

---

.

Expansionstakten ökar

Universum har aldrig någonsin slutat att expandera efter Big Bang. Universum har inte bara fortsatt att expandera utan expansionstakten ökar.

Världen är främst icke-fysisk

I dagsläget beräknar vetenskapen att materia utgör endast 4% i universum. 23% är mörk materia och 73% är mörk energi, som man i dagsläget inte vet så mycket om.

Antimateria

När energi omvandlas till materia bildas ett par av materie- och antimateriepartiklar, som i sin tur kan förinta varandra och bli till energi igen.

Rent konkret innebär det att vi alla existerar i två upplagor, en fysisk och en icke-fysisk. Lite intressant, eller hur?

Kroppen är främst icke-fysisk

Våra kroppar är uppbyggd av celler och i cellernas innersta värld gäller kvantfysikens lagar och inte de fysiska lagarna.

Mest tomrum

Om vi blickar in i en atomkärna består den till 99,9 procent av tomrum.

Vad består protonen av? Mest tomrum och glest utspridda kvarkar.

Vad består en kvark av? Mest bara tomrum.

När vi kommer ner till till de allra minsta beståndsdelarna upphör det fysiskt materiella att vara relevant men det är ändå detta tomrum som vi och hela världen består av.

Okänd energi

Vetenskapen kliar sig i huvudet över vad mörk energi är för något. Den kan inte förklaras av någon partikel eller strålning som vi i dagsläget känner till. Astronomiska mätningar sedan 1998 påvisar att mörk energi har en repulsiv, frånstötande gravitationskraft, som enbart är verksam på de allra största kosmologiska avstånden. Forskning pågår.

Okända dimensioner

Universum består av fyra dimensioner, där tiden står för den fjärde dimensionen, och bildar den så kallade rumstiden.

Vetenskapen tror att det är möjligt att det eventuellt finns mycket större extra dimensioner än de vi känner till. Dimensioner som enbart gravitationen har tillgång till. Forskning pågår sedan några år tillbaka.

Tid finns inte

Det vi kallar tid är en komplex samling strukturer eller lager och forskaren Hermann Minkowski menade att tiden är den fjärde dimensionen i verklighetens uppbyggnad.

Ludwig Boltzmann, fysiker och filosof, kom fram till att det förflutna och framtid inte existerar i rörelselagarna eller i naturens elementära grammatik. 

Nuet är bara ett rum i ett visst tillstånd som undgår förändring och avlöses av nästa rum som är i ett annat tillstånd. Tiden är som en film, där handlingen levereras i små bildrutor, diskreta informationspaket som matas fram under illusionen av ett tidsflöde.

Tid = massa i rörelse. Tiden är ett mått på förändring.

Tiden är inte en och samma överallt utan det existerar en tid för varje föremål i rörelse. Tidens hastighet varierar allt efter föremålets plats och hastighet. Tiden går dessutom olika fort beroende på vem som mäter eller upplever den.

Rumstid

Rymd och tid är relativa och de bestäms i förhållande till ett subjekt, vilket innebär att vi alla har en unik upplevelse av rumstiden. Det innebär också att utan en observatör hade vare sig rummet eller tiden existerat. Vi bär tiden och rummet med oss, likt sköldpaddan bär sitt hus.

Verkligheten är bara en illusion, om än en mycket påstridig sådan.

Albert Einstein

Subjektiv värld

Utan ett närvarande medvetande förekommer vare sig ljud, ljus, doft, smak eller något att känna och förnimma. Världen såsom vi ser och uppfattar den är subjektiv, inte objektiv.

Alla sinnesförnimmelser och sensationer vi upplever, tolkas och skapas i vår hjärna, eller rättare sagt i vårt medvetande.

Observation påverkar

Kommer du ihåg leken där man skulle springa framåt så länge som en person blundande, och stanna till och inte röra sig när personen vände sig om och tittade?

Två-spalt experimentet (Double Slit Experiment) vände upp och ner på all gammal kunskap om vad materia är för något. Det visade sig att observation, oavsett om det sker genom genom ett mätinstrument, fotografi eller det fysiska ögat, påverkar elektronen från att vara en våg (energi) till att bli en partikel (massa).

Så fort en elektron observeras stelnar den i sin position och blir en partikel, innan dess var elektronen i en superposition, dvs den befann sig i ett potentiellt tillstånd av oändliga möjligheter. Den befann sig då heller inte på något ställe rent rumsligt, utan var överallt i universum, och dessutom på olika ställen samtidigt.

Medvetandet är den fundamentala byggstenen i universum, inte materien.

Vetenskapssamhället accepterar kvantfysikens resultat fast det stämmer dåligt utifrån fysikens lagar. Kvantfysiken är utmanande, inte minst för kvantfysikerna själva, då de ofta måste gå utanför sina egna begränsade tankegångar. Logiken räcker inte till när man forskar om saker som inte har några referensramar eller meningsfulla definitioner. Logiken bygger på erfarenheter och jämförelser med något som man känner till och fungerar inte optimalt på okända marker.

Energi = massa

Massa och energi är två sidor av samma mynt. Massa är (som regel) bara “frusen” energi som stelnat till en partikel.

Konsistent

Efter att elektronen observerats gäller dess position fortsättningsvis som utgångsvärde för påverkan av tillkommande krafter och efter obönhörlig kausalitet, eftersom världen behöver vara konsistent, dvs den behöver vara sammanhängande och konsekvent. Detta är huvudregeln.

Enkelt förklarat; lagt kort ligger.

Osäkerhetsrelation

Heisenbergs osäkerhetsrelation innebär att vi inte kan fastställa en subatomär partikels position samtidigt som vi fastställer dess riktning. Så fort elektronens position blir känd förlorar vi informationen om dess riktning.

Retroaktiv verkan

För partiklar gäller kausalitet, orsak och verkan, men inte när elektronen befinner sig i superposition (se förklaring ovan), då existerar även retroaktiv verkan, dvs verkan kan även gå bakåt i tiden.

Big bang

I begynnelsen efter Big Bang bestod universum av plasma, ett ogenomskinligt material, som ljus inte kan färdas fritt igenom. I takt med att universum expanderar och kyls ned blir plasman först till normal gasform, sedan till flytande form och slutligen till fast form. Fler och mer komplicerade strukturer börjar bildas.

I början på 1930-talet trodde George Lemaitre att universum fötts ur ett kosmiskt ur-ägg och visst ser det ut som ett ägg (se bild ovan).

Gravitationskraften

Gravitationen har gett upphov till en mängd olika strukturer i universum, bland annat hela solsystem och galaxer.

Gravitationen har en egenskap som ingen annan kraft har; den är alltid attraktiv. Det innebär att den alltid adderar så att den till slut övervinner alla andra krafter (så länge som det finns tillräckligt med materia och/eller energi).