En iakttagare skapar det iakttagna

Hur funkar det?

E=mc²

Albert Einsteins relativitetsteori innebär att energi alltid är lika med massan gånger ljusets hastighet i kvadrat. Även det som vi betraktar som fysiskt består av vibrerande energi.

Multipla sannolikheter

Man brukar säga att en elektron roterar runt atomkärnan men egentligen skimrar elektronen på ett obestämt avstånd från kärnan i ett sannolikhetstillstånd. I kvanttillstånd existerar en partikel som en samling av ett oändligt antal sannolika möjligheter på en och samma gång.

Betydelsen av en observatör

Elektronens position och rörelse definieras inte förrän en observatör tvingar dess vågfunktion att kollapsa. Elektronen slår sig då till ro i ett enda tillstånd och går från att vara energi till en partikel.

Kvantfysikens har i sina experiment visat att det enda som tycks förvandla det potentiella någonting hos en subatomisk* partikel till någonting solitt och mätbart är inblandning av en iakttagare. Universum är ett samspel mellan det iakttagande medvetandet och det observerade: iakttagaren är nödvändig för att det iakttagna ska existera.

I samma ögonblick som vi tittar på en elektron, eller mäter den, bidrar vi till att åstadkomma dess slutliga tillstånd. Det mest absoluta av alla tillstånd kan vara det mellan materia och det medvetande som observerar den.

*Subatomära partiklar är fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.

Små ting bildar stora ting

De små tingen som bildar stora ting i universum är inte hela tiden densamma utan förändras ständigt. Ju större ett föremål är, desto fler partiklar innehåller det och desto hårdare är nollpunktfältets* grepp om det. Massa är helt enkelt energi som håller fast annan energi. Oavsett hur tungt eller stort ett föremål är består det av en samling elektriska laddningar som integrerar med annan energi.

Nollpunktsfältet är en förvaringsplats för alla fält, alla grundläggande energitillstånd och alla virtuella partiklar – ett fält av fält.

Reflekteras tillbaka

Precis som iakttagaren förändrar det han iakttar, förändrar det iakttagna iakttagaren. Denna påverkan är inte begränsad till vår omedelbara omgivning eller ens jorden själv utan sträcker sig så långt som kosmos når.

Vad ser vi egentligen?

Vi ser egentligen inte föremålen som sådana, utan endast deras kvantinformation och ur denna framställer vi vår bild av omvärlden.

Varför kan vi inte gå igenom föremål?

Alla atomer har negativt laddade elektroder i sitt yttre skal och laddningar av samma typ stöter bort varandra och hindrar oss från att tränga djupare i ett föremål än den elektriska frånstötande kraften. Men även det som vi upplever som fysiskt är en förnimmelse som skapas i hjärnan. -En illusion, om än en högst verklig sådan.

Nuet förändrar

Experiment har visat att observation, till och med i efterhand, bestämmer utgången. Iakttagaren kontrollerar helt huruvida det som observeras uppstår vid varje tidpunkt. Detta innebär att vi är delaktiga i att få, inte bara det som är nära och här att uppstå, utan även det avlägsna och för länge sedan.

Ingen separation

Ju närmare vetenskapen tittar, desto mer upptäcker de hur beroende allting är av, och slutligen oskiljbart från, allt annat.

Du och allt omkring dig utgör helt enkelt en samling laddad energi som har ett förhållande. Allt som du har format är du också en del av.

Utbyter information

Alla subatomiska partiklar utbyter oupphörligen information med sin omgivning och flyttas omkring i ett dynamiskt mönster. Universum innehåller ett obestämt antal vibrerande energipaket som oavbrutet skickar energi fram och tillbaka. Det finns faktiskt inget där hela tiden utan far ständigt in och ut i tillvaron, dyker upp en kort tid innan de försvinner tillbaka in i det underliggande energifältet.

Vi är ett dynamiskt system, inte bara på grund av inre förändringar utan på grund av att vi hela tiden förändras av den oavbrutet pågående relationen mellan oss och saker utanför oss själva.

Tvåvägskommunikation

Relationen mellan en levande företeelse och dess omgivning är en pågående kommunikation i två riktningar. Vårt sätt att kommunicera har påverkats starkt av vår prägling under barndomen men dialogen är under ständig förändring.

Summan av allt

Varje organism är summan av sin förbindelse med omgivningen i materiell form. Våra fysiska kroppar skapas av så många komplexa interaktioner med omgivningen att den fysiska kroppen inte kan anses existera självständigt.

Det enda bestående är förändring

På det subatomiska planet utbyter vi ständigt ljus och energi i en så hög grad att vi inte är desamma från det ena ögonblicket till det andra. Vi är ett dynamiskt system, inte bara på grund av inre förändringar utan på grund av att vi hela tiden förändras av den oavbrutet pågående relationen mellan oss och saker utanför oss själva. Även om vi vid ett visst tillfälle förefaller vara densamma som vid ett annat är vi en helt ny omgång av subatomisk energi för varje andetag som vi tar.

Allt är ett

Naturens mest basala beståndsdelar är knippen av energi som är omöjliga att skilja från det omgivande fältet. Enligt kvantfältteorin är den individuella enheten obeständig och substanslös och partiklar kan inte skiljas från det omgivande tomrummet.

I stället för att säga att den grundläggande materien är en mängd separata ting som far omkring i en tom rymd är det mer korrekt att säga att den helt enkelt är ett förhållande mellan två obestämbara ting: partikelenergi i ett utbyte med en annan partikelenergi och dessutom med det bakomliggande fältet.

Ljusvågor

I experiment med ett antal organismer, inklusive människor, upptäckte Popp att individuella levande företeelser absorberar det ljus som andra avger och sänder tillbaka interfererande vågmönster som om de konverserande. Så snart ljusvågorna från en organism absorberas av en annan börjar den första organismens ljus synkront utbyta information.

Om du förändras i varje ögonblick utifrån hur du interagerar med universum – av människor du möter, maten du äter, platser du har besökt, kunskaper du införskaffat, upplevelser du haft – vem av alla dessa ögonblick av dig är då du?

Var upphör ”du” och var börjar resten av universum?

---

OLIKA BEGREPP

---

Nollpunktsfältet

Nollpunktsfältets existens antydde att all materia i universum var sammanlänkat av vågor som är utspridda över tiden och rummet, som kan fortsätta i all oändlighet och därmed sammankoppla del av universum med alla andra delar.

Kvantholografi

Kvantholografi – föremål, inklusive deras tredimensionella form, finns inlagrad i nollpunktsfältets kvantfluktuationer.

Kvantvågor

Kvantvågor besitter en unik förmåga att kunna lagra enorma mängder information i sin helhet och i tre dimensioner och våra hjärnor kan läsa av den informationen och utifrån denna skapa vår värld.

Antimateria

Varje partikel har ett skuggsjälv i form av antimateria eller antipartikel, som beter sig precis likadant som sin ”positiva” motsvarighet fast med motsatt laddning. Vetenskapen vet i dagsläget inte så mycket om antimateria, även om mörk materia och mörk energi utgör ca 95% av universum.