Vem skapar livsrummet?
Observatören.
Vad består livsrummet av?
Verklighetens fyra dimensioner består av de tre rumsliga dimensionerna, sträckan, ytan och rummet (längd, bredd och höjd) som definierar det tredimensionella utrymme vi upplever i vardagen. Tiden (rörelsen) betraktas som den fjärde dimensionen, som tillsammans med rummet bildar rumtiden.
Det som är intressant är att ingen av dessa dimensioner skulle kunna existera utan en observatör. Vi som observatörer skapar världen, visst är det fantastiskt!
När vi föds existerar vare sig rummet eller tiden utan vi lär oss genom vår prägling att skapa rumtiden. Vi har oftast den föreställningen om att vi öppnar en dörr när vi föds och stänger en annan dörr när vi dör men tänker sällan tanken att livsrummet kanske byggs upp runt oss. Vi kanske aldrig förflyttar oss genom livsrummet!
Det är vi som observatör som skapar verkligheten, och inte tvärtom, att världen skapar observatören. Det kan inte finnas någon verklighet om det inte finns någon som upplever den. Även den värld vi ser utanför oss är beläget i hjärnan eller i sinnet.
Det som vi uppfattar som verkligheten är en process som involverar vårt medvetande. Vår yttre och inre varseblivning är oupplösligen sammanlänkad. Det är två sidor av samma mynt och de går inte att skilja åt, inom den esoteriska läran säger man att det yttre är en reflex av det inre. När vi förändrar oss själva förändras också världen omkring oss.

Hur funkar det?
Vad är egentligen materia? Det vi kallar materia är i själva verket relationen mellan två obestämbara ting; partikelenergi i utbyte av en annan partikelenergi och det bakomliggande fältet. Massa är helt enkelt energi som håller fast annan energi. I vårt perspektiv ser vi dock bara ett dött och solitt föremål men det mest häpnadsväckande är att utan en iakttagare hade inte det iakttagna föremålet existerat.
Beteendet hos alla partiklar är oupplösligen sammanlänkade med närvaron av en observatör. Utan medveten observatör existerar de i bästa fall i ett obestämt tillstånd av sannolikhet. Utan medvetandet befinner sig materian i ett obestämt sannolikhetstillstånd. Om universum kom före medvetandet kan det bara ha existerat som en sannolikhet.
E=mc2
Albert Einsteins relativitetsteori innebär att energi alltid är lika med massan gånger ljusets hastighet i kvadrat. Även det som vi betraktar som fysiskt består av vibrerande energi.
Multipla sannolikheter
Man brukar säga att en elektron roterar runt atomkärnan men egentligen skimrar elektronen på ett obestämt avstånd från kärnan i ett sannolikhetstillstånd. I kvanttillstånd existerar en partikel som en samling av ett oändligt antal sannolika möjligheter på en och samma gång.
Betydelsen av en observatör
Elektronens position och rörelse definieras inte förrän en observatör tvingar dess vågfunktion att kollapsa. Elektronen slår sig då till ro i ett enda tillstånd och går från att vara energi till en partikel.
Kvantfysikens har i sina experiment visat att det enda som tycks förvandla det potentiella någonting hos en subatomisk* partikel till någonting solitt och mätbart är inblandning av en iakttagare. Universum är ett samspel mellan det iakttagande medvetandet och det observerade: iakttagaren är nödvändig för att det iakttagna ska existera.
I samma ögonblick som vi tittar på en elektron, eller mäter den, bidrar vi till att åstadkomma dess slutliga tillstånd. Det mest absoluta av alla tillstånd kan vara det mellan materia och det medvetande som observerar den.
*Subatomära partiklar är fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.
Små ting bildar stora ting
De små tingen som bildar stora ting i universum är inte hela tiden densamma utan förändras ständigt. Ju större ett föremål är, desto fler partiklar innehåller det och desto hårdare är nollpunktfältets* grepp om det. Massa är helt enkelt energi som håller fast annan energi. Oavsett hur tungt eller stort ett föremål är består det av en samling elektriska laddningar som integrerar med annan energi.
Nollpunktsfältet är en förvaringsplats för alla fält, alla grundläggande energitillstånd och alla virtuella partiklar – ett fält av fält.
Reflekteras tillbaka
Precis som iakttagaren förändrar det han iakttar, förändrar det iakttagna iakttagaren. Denna påverkan är inte begränsad till vår omedelbara omgivning eller ens jorden själv utan sträcker sig så långt som kosmos når.
Vad ser vi egentligen?
Vi ser egentligen inte föremålen som sådana, utan endast deras kvantinformation och ur denna framställer vi vår bild av omvärlden.
Varför kan vi inte gå igenom föremål?
Alla atomer har negativt laddade elektroder i sitt yttre skal och laddningar av samma typ stöter bort varandra och hindrar oss från att tränga djupare i ett föremål än den elektriska frånstötande kraften. Men även det som vi upplever som fysiskt är en förnimmelse som skapas i hjärnan. -En illusion, om än en högst verklig sådan.
Nuet förändrar
Experiment har visat att observation, till och med i efterhand, bestämmer utgången. Iakttagaren kontrollerar helt huruvida det som observeras uppstår vid varje tidpunkt. Detta innebär att vi är delaktiga i att få, inte bara det som är nära och här att uppstå, utan även det avlägsna och för länge sedan.
Ingen separation
Ju närmare vetenskapen tittar, desto mer upptäcker de hur beroende allting är av, och slutligen oskiljbart från, allt annat.
Du och allt omkring dig utgör helt enkelt en samling laddad energi som har ett förhållande. Allt som du har format är du också en del av.
Utbyter information
Alla subatomiska partiklar utbyter oupphörligen information med sin omgivning och flyttas omkring i ett dynamiskt mönster. Universum innehåller ett obestämt antal vibrerande energipaket som oavbrutet skickar energi fram och tillbaka. Det finns faktiskt inget där hela tiden utan far ständigt in och ut i tillvaron, dyker upp en kort tid innan de försvinner tillbaka in i det underliggande energifältet.
Vi är ett dynamiskt system, inte bara på grund av inre förändringar utan på grund av att vi hela tiden förändras av den oavbrutet pågående relationen mellan oss och saker utanför oss själva.
Tvåvägskommunikation
Relationen mellan en levande företeelse och dess omgivning är en pågående kommunikation i två riktningar. Vårt sätt att kommunicera har påverkats starkt av vår prägling under barndomen men dialogen är under ständig förändring.
Summan av allt
Varje organism är summan av sin förbindelse med omgivningen i materiell form. Våra fysiska kroppar skapas av så många komplexa interaktioner med omgivningen att den fysiska kroppen inte kan anses existera självständigt.
Det enda bestående är förändring
På det subatomiska planet utbyter vi ständigt ljus och energi i en så hög grad att vi inte är desamma från det ena ögonblicket till det andra. Vi är ett dynamiskt system, inte bara på grund av inre förändringar utan på grund av att vi hela tiden förändras av den oavbrutet pågående relationen mellan oss och saker utanför oss själva. Även om vi vid ett visst tillfälle förefaller vara densamma som vid ett annat är vi en helt ny omgång av subatomisk energi för varje andetag som vi tar.
Allt är ett
Naturens mest basala beståndsdelar är knippen av energi som är omöjliga att skilja från det omgivande fältet. Enligt kvantfältteorin är den individuella enheten obeständig och substanslös och partiklar kan inte skiljas från det omgivande tomrummet.
I stället för att säga att den grundläggande materien är en mängd separata ting som far omkring i en tom rymd är det mer korrekt att säga att den helt enkelt är ett förhållande mellan två obestämbara ting: partikelenergi i ett utbyte med en annan partikelenergi och dessutom med det bakomliggande fältet.
Ljusvågor
I experiment med ett antal organismer, inklusive människor, upptäckte Popp att individuella levande företeelser absorberar det ljus som andra avger och sänder tillbaka interfererande vågmönster som om de konverserande. Så snart ljusvågorna från en organism absorberas av en annan börjar den första organismens ljus synkront utbyta information.
Om du förändras i varje ögonblick utifrån hur du interagerar med universum – av människor du möter, maten du äter, platser du har besökt, kunskaper du införskaffat, upplevelser du haft – vem av alla dessa ögonblick av dig är då du?
Var upphör ”du” och var börjar resten av universum?
OLIKA BEGREPP
Nollpunktsfältet
Nollpunktsfältets existens antydde att all materia i universum var sammanlänkat av vågor som är utspridda över tiden och rummet, som kan fortsätta i all oändlighet och därmed sammankoppla del av universum med alla andra delar.
Kvantholografi
Kvantholografi – föremål, inklusive deras tredimensionella form, finns inlagrad i nollpunktsfältets kvantfluktuationer.
Kvantvågor
Kvantvågor besitter en unik förmåga att kunna lagra enorma mängder information i sin helhet och i tre dimensioner och våra hjärnor kan läsa av den informationen och utifrån denna skapa vår värld.
Antimateria
Varje partikel har ett skuggsjälv i form av antimateria eller antipartikel, som beter sig precis likadant som sin ”positiva” motsvarighet fast med motsatt laddning. Vetenskapen vet i dagsläget inte så mycket om antimateria, även om mörk materia och mörk energi utgör ca 95% av universum.
DE ESOTERISKA DRÖMVÄVARNA
Inom den esoteriska läran pratar men om tre olika s k drömvävar, den subjektiva, kollektiva och universella drömväven. Ditt liv är en del av det kollektiva, liksom det kollektiva är en del av det universella.
Den subjektiva drömväven
Tänk dig ditt liv som om du väver en matta av energitrådar, som innehåller erfarenheter, glädje, trauman, rädslor, smärta, både positiva och negativa minnen. Varje dag väver du in en nya upplevelser och varje val du gör för med sig konsekvenser och påverkar nästkommande val. -Hur ser din väv, ditt liv, ut?
Alla människor upplever en subjektiv dimension av verkligheten utifrån hur vi uppfattar och tolkar verkligheten genom våra sinnen och medvetande. Verkligheten kan ha flera olika lager, där perception, minne och fantasi formar vår upplevelse till något som vi uppfattar som verkligt.
Den kollektiva drömväven
Mellan den yttre och inre verkligheten finns en mellanliggande “konsensusverklighet”, som inom den esoteriska läran kallas den Kollektiva Drömväven. Det är den gemensamma beskrivningen av den fysikaliska världen som alla jag-kännande observatörer är ense om.
Den kollektiva drömväven innehåller allas subjektiva drömvävar, dvs ditt, mitt och alla andras liv. Vi är alla en del av det kollektiva. Vi både påverkar och påverkas. Vad påverkas vi av? Det kollektiva rotsystemets värderingar, som utgörs av tradition, kultur och religion. Eftersom det finns många olika rotsystem finns det också flera kollektiva drömvävar.
Genom denna kollektiva väv av energi är vi också förbundna med varandra på ett sätt som går utanför tid och rum. Du kan t ex tänka på en person som bor på andra sidan jorden, kort därefter ringer personen, då denne helt plötsligt fick en impuls att ringa dig.
Den nya vetenskapen kronobiologi visar att vi och alla andra levande företeelser på jorden, ingår i ett vidsträckt, komplext energisystem. Vår biologi är en produkt av ett sammansmältande med omvärlden. Du är den du är på grund av din relation till allting utanför dig själv. Alla människor har ett behov av att höra till, av att vara överens, att ge och ett behov av att turas om. Det verkar som om dessa impulser är inbyggda i vår basala biologi och avslöjas i de kopplingar vi skapar till varje person vi kommer i kontakt med.
Den universella drömväven
De subjektiva, individuella drömvävarna är sammanflätade i den kollektiva väven som i sin tur är förankrad i den universella drömväven. Här finns allt lagrat från tidernas begynnelse, likt en enorm kosmisk hjärna. Den universella väven styr inte, utan lagrar. Det är ett medvetande som är en del av allt, en medvetenhet som expanderar och växer. På denna nivå finns inga subjektiva jag, inga ting, inga dimensioner, ingen rörelse, inget före, inget efter utan allt är nu.
Detta universella fält ligger utanför tiden och rummet och finns som ett bakgrundsbrus i allas våra liv. Detta universella medvetande är alltid närvarande och ger oss impulser, både kollektivt och enskilt.
BOKTIPS
Drömmandet Natur – Ambres tar här upp våra olika drömtillstånd, där även vår vakna tillvaro är en drömväv som vi är subjektivt och kollektivt väver dag för dag men som är förankrad i något mycket större, det han kallar den universella drömväven.
KÖP DRÖMMANDETS NATUR PÅ BOKUS
The Fundamental Wisdom of the Middle Way – tolkad och översatt från ett känt verk Medelvägens grundläggande verser”, som är skrivet av den buddhistiska filosofen Nāgārjuna under cirka 2:a århundradet e Kr. Texten handlar om den medelväg som går bortom ytterligheter, som existens och icke-existens, för att nå en djupare förståelse av verkligheten. Den bygger på begreppet śūnyatā, eller tomhet, som innebär att alla ting är tomma på en egen inneboende existens – deras existens är beroende av andra faktorer.
Några centrala teman i texten är:
1. Orsakssambandets tomhet: Nāgārjuna analyserar begreppet kausalitet och visar hur ingenting existerar oberoende, allt är ömsesidigt beroende.
2. Konventionell och slutgiltig sanning: Han skiljer mellan två nivåer av sanning – den konventionella (vardagliga) och den slutgiltiga (absoluta), där den senare utmanar vår vanliga uppfattning om världen.
3. Förnekande av ytterligheter: Den medelväg som Nāgārjuna förespråkar undviker att fastna i dikotomier som “att vara” och “icke-vara.”
“Den bästa beskrivningen av verkligheten som vi har kommit fram till formuleras i termer av händelser som väver ett nätverk av interaktioner. Tingen är inget annat än kortlivade noder i detta nätverk. Deras egenskaper bestäms först i interaktionsögonblicket och existerar bara i relation till något annat. Varje åskådning är partiell. Det finns inget sätt att betrakta världen som inte är knutet till ett perspektiv.”
Carolo Rovelli, teoretisk fysiker
Texten är från boken Helgoland – Den relationella tolkningen av kvantfysiken